Jag trampar och stampar.
Igår åkte vi upp till Sörbyn för att fixa lite uti några anonser vi lagt ut på blocket. Vi passade på att tvätta och sov även där :) Vilgot älskar att vara i Sörbyn där han får vara lös och han går verkligen i sin egen värld. I morse när vi skulle åka hem för Viktor skulle till jobbet så var Vilgot och sniffa i plogkarmen men jag såg han inte längre. Tvätt börjar han skälla som något skrämde han. Jag blev tvär rädd så han inte skrämer någon om det skulle vara någon som gick på vägen längre ner. Min Reaktion blir arg "kom hit". Vilgot kommer ihop kuren och sätter sig på min fot helt skamsen. Såg ingen mer än oss. Sen gick han vid min sida konstant när vi gick på en snabb pink.
Tänk om han skulle lyssna på en så alltid:P alltså springande mot en och typ kräva kroppskontakt så att säga utan skamsenheten :P
Vi är även leds på kylan då Vilgot inte kan gå längre än en halvtimme då han börjar frysa om tassarna.